När jag återvände till skolan efter lunchen var alla ambulanser och polisbilar kvar och jag insåg då vad allt handlade om. Jag märkte att det var en stor folkmassa vid gatan där de flesta poliser och sjukvårdspersonal var, och jag märkte att uppe på en av de högsta byggnaderna satt en man på kanten med fötterna hängande ner över kanten. Det var ett självmordsförsök. Han måste ha suttit där ganska länge med tanke på hur många poliser där var, och till all tur såg jag när de fick ner honom säkert från byggnaden. Så han klarade sig med livet i behåll, tack och lov...
Men jag tror att jag nog ALDRIG varit så här arg som jag var idag. Min kompis Charlotte, som jag var med i stan berättade att hon hört några av typerna i min philosophy and ethics klass hade hejat på mannen att hoppa. Jag är så förbannad på dem att jag inte ens kan säga hur med ord. Hur i helvete kan man vara så idiotisk att man HEJAR på en självmordsbenägen person att ta livet av sig????
Jag är så jävla förbannad på dem att jag skulle kunna skrika och slå till dem riktigt ordentligt, men tyvärr så är det olagligt. Fyfan.
Men tack och lov att mannen klarade sig. Jag hoppas bara att han får den vård han behöver nu.
Dagbok,
Kommentera